Hur ldr du dig ett
nytt spr6k?
E
Alla som biidar studera ett Dyft sprek
har
olika
id€er om hur man bast
Jitr.i!-6rd,
rttal och
gammatiska
struktuer.
Man
vill
ju
se snabbt
som mdjligt kunna anv:inda
"
sitt
nya sprik. se hiir svamde negra sveDskstuderande
n?il vi ftagade vilka lqlep
de har.
Bibi:
Jag skriver lislor
med
ord.
Der svenska ordet
till viinster
och det tyska till hiiger.
Sen vikerjag
papperct pe
mitten och iiver-

s?itter ftam och tillbaka. Iag
Lir mig bast niir
jag
lyssnar
pe
musik.
Pavel:
Jag lyssnar mycket
pe
svensk
radio.
pe
spre
kets melodi. Sen hiirmarjag spreket
som en
papegoja-
Eft spr,Ak & inte bara
nya ord.
Inlo:
uranmaoien ar vrKugart lor
l]xg. rag masle
fiirstA slilnaden
mellan olika sprek. Jag
iilskar ah
giira granmatiska
ttvningar.
s:irskill
verbiivningar. Det borde finnasgassor
av
sadana i alla l?irobijcler:

Det maste
vam
tyst
6
Sitter
saft
Tom:
Jag skriver
ord och meningar
pi sme kort,
lom
jag
alllid har i hckan. Pe den
ena sida.n
siAr det svenska;i6ckel,
och
pi
den
andra
sidan det
motsvarande engelska. Jag t3r upp
korten flera
ganger
om dagen, i bussen,
pe
biblioteket,
n:irjag har trdkgt
Det
ffakigaste med att 1:fa sig elt nytt spilk
iir att man behandlas

som ett barn.
Vad
ar
det? Det:jr ett hus. Dumt!
Jag
vill l?ira mig
spraket
pA
min nive. Kanske bdda med att
liisa
en intressant roman. Nu meste
jag
sjalv
konstruera vad
jag
vill saga och anvuinda mitt
lexikon flitjg1.
Sorta:
Jag berAttar
texten hdgt fdr mig
sj51v. Efter
deI siiller
j
ag fr.igor
till mig sjAlv
p:i
texten
som en ldrare
-
och

svarar
pA
dem. Jag
liir
mig bast framiijr
spegeln i badrummet.
Jag
spelar
teater
pA
svenska,
kan man saga. Si
skullejag aldrig
viga
gdra i klassen.
DISKUIERA: Vad
tycker du om studentemas sa$ att afteta? Hur lir du dig ett
nytt
spr
<?
UPPSATS:
Mina
baistatips
pAhurjag
lair lnig ett nytt sprAh.
r
i
E
Venl
talan

svenskffi?
Till ytan
Ar Sverige
ett av de stdrsta hndema
i Europa, men landel har
bara knappt
9
miljoner
invanare. Det
olllciella spdket:ir
svenska. som iir ett av de minsra
spri&en inom
EU. Men
om
man
raktar v:irldens
alla sprak :ir svenska etl av de
60 70 stiirsla.
Svenska iir ett
gemanskt
sprek och rillhiir
den indoeurcpeiska sprikfamiljen.
Nordiska sprek
hlar man i
Sverige, Norge, Danmar.k, Island
och
pe
F:irdama. Efter-
som de nordiska
spraken :ir sliikt med varandra,

kan danskar, nomnan
och svenskar
mer eller mindre fdrstd
varandra. Finska
tillh& en annan sprikfamilj.
finsk,ugdska
sprek, och liknar
inte alls de dvriga
spfeken. Men i Finland
talar ocksi en del av
befolkninSen svenska.
Menga laser
svenska vid
universitet och skokr-i
andra Under, framsl i USA
och Tyskland men
ocksi i i:hder som Ryssland,
Kina och
Japan.
Flera
tusen utbytes
studenter deltar
i kurser i svenska vid
olika universitet i
Sverige
varje
ar
I
USA och i nagru andra lAnder
finns det svenska iDmigranter

som talar sitt
gamla
modersmil
svenska.
Det ?ir daddr
svefi att svara exal(t pe
fregoma vem
och
hur minga
som talar
svenska,
DISKUTERA:
Vem tald ditt
sprak? Hur mijnga tald
der? Kan man hijra varifran i landel
nigon
kolnmerl Vilka spril laser
man i skolan i diu land? Ar
der vikrigr ar kunna rala
nch fdsd aidra
sprek?
Sverige iir ett Ungt
land och der
gijr
au sattet
an tala varierar lrin nord till
syd.
Man kan ofta hijra
fran vilken del av
Sverige som nagon konrner pa grund

av urtalet
och nelodin. Svenskd skojar
ibland om skillnadema,
men de har nastan aldrig nagra
problem
att fijrsta varandra.
Sedan Ar 2000 har
Sverige fem ofiiciella nrinoritetssprak:
finska, rneiinkieli
(omedals
finska),
lamiska, romani
och
jiddisch.
lnfluenser
frin
sprek
E
Svenskan
har uDder arhundmden
fatt meDga nya ord
genom
influeDser
ftin aDdm
sprek
och kulturer
En svensk
idag skulle ha sv6fi
att fiirste
det spdt som

en viking
talade
och kanske
skulle mormorsmor
ha svlrt
att f6$te mycket
av
vad alagens
unSdomar
siiger, efte$om
de anvZinder
manga ord som
inte fanns
i spreket
fdr
hundra
dr sedaD.
Niir kistendomen
kom till Sverige
pl 1050-talet, och
med den
latinet' fdrde
den
med sig
minga nya ord.
Latin och
grekiska
var liinge
kyrkaDs och
de l?irdas

spdk.
Under
1100- och 1200-talen
koloniserade
arabema
bl a. Spanien,
och
fren denna
pedod
kommer
menga ambiska
ord.
PA medeltiden
var tyska
det dominerande
utl:indska
spdket
i
Sverige
eftersom
nordtyska
stiider
handlade med svenska
handelsplatser
t.ex.
Visby
pa Gotland'
och
man anlitade
tyskar som expe

er fdr att
bygga svenska
stader efter
tyskt mdnster.
M6nga tyskar bosatte
sig i Sverige
och
fick hiiga
poster i sanhallet.
Fiitden
blev att
i
vissa delar av
landet talade man
lika mycket
tyska som svenska.
FrSl den tiden
har
vi fAtt ord som man
anvzinde i det
dagliga
livet i de nya stiidema.
1700-talet var
en
period
dA
fransk kultur
och franska
spreket vzr
populiirt i

Sverige
-
speciellt hos dverklassen.
N?ir man talade
svenska blaldade
man
giima
in ftanska ord.
1800-talet ar
industdalismens
tid och svenskan
tar nu
upp menga
ord ftan
engel
skaD. Det
iil ord som
idag ingar i det
vardagliga spreket
I dag
?ir inflytandet
fti'n engelskan
fortfarande
mycket stort.
Manga
av lenordeD
iir sA
var iga att
vi inte tanker
pA

dem som
Unord eftersom
man
har fd$venskat
bede
uttalet och stavningen.
H:t iir negra
exempel
pa lrnord ftan
sndra sprak:
andra
nadrass. nagasin,
sitrra
sotra
baciil, brev. doktor
hukt,
hdmoni mytoloSi,
pema,
skola, skiva,
termin. uiversitet
EnBelska
baby,
b3nt. biff, cigdett,
cyke1, film,
fotbou.
jobb,
lnnch, natch,
overa]I.
lolis,
rekord, sport, slslt,

strcjk tari,
rel€fon,
telegraf, lennis,
triiM. turist
Trska
betala, bili8,
fru. hoken,
hn
kdpa, mdjlig,
r:ikM. skiiddtre,
snickaJe,
skomaldq summ
afilt,
butik familj.
fatijlj.
mdbel,
palpa,
toalett,
traflk
Nya l,Anord
pd
1900'talet
chatta,
jDice,
€-Inall,
keps,
layout. rap,
poster,
tv,
vrdeo

Uttala
oadeel Tank
pn att uttalet ;ir
fdsvenskat.
DISKUTERA:
Har ditt sprek
menga
l8nod? Varifran
kommer de?
-
Farmor
och
engelska sprAket
'
'.a\
,uo
E
o$Plle'
'.n{t'"'ro*un"
fiS'rana6'
Fannor
Hdt hii, Dar.nel. I den h:ir
plalsannonsen
sdker de en
"account
managef'.
Vad
lir det? Jag fijlstdr baft halften av det som
ster
i tidningen nufindden.

Varfdr
kan de inte skdva
pe
svenska?
Ddnlcl Du har r:ift i att mycket
iir
pe
engelska, ochjag tror inte ens att vissa ord
ger
aft dve$Afta
till svenska. AlIa stiger dem
pA
engelska.
Farrnor Vilka
At dIlal lnte iir det mina v:idnnor
och
jag
i
alla
fall. Fairstar man
inte att man
utesluter en stor del av befolkningen, Atminstone oss Aldre
som inte fick ftfa oss engelska i
skolan.
Men
vi ar viil inte intressanh
pa
arbetsmarknaden,
Dar;el Fitrfrt farmor,
men manga arbetsgivare skulle nog tycka att du :ir fdr

ganrmal
om de skulle arstiilla en
"account
manager"
-
70 er
Fannor Hm. Ochlji,itk
pA
all reklam
som ?ir
pa
engelska. Ibland niirjag tittaf
pa
tu
undrarjag om
jag
verkligen befinner mig i
Sverige.
Fairst
en
film, sedan
en serie, bida
pi
engelska. NiiI
sedan reklamen kornmer ;ir den ocksa
pA
engelska. Jag har
pratat
med mina v?ininnor om det, och vi har bes*imt
10

oss fdr att
inte kdpa negm
prcdukter som har rcklam
pe
engelska
eller
engelska
od
pe
fifpackningen.
Daniel Filmema och
tv-seriema arju
textade och inte dubbade
som
i melga andla
liinder Det Ar
viil bra att man har tillftille
att hitra originalspriken,
menjag
haller med dig om att
det iil onddigt att
ha reklam
pA
engelska
Dar
gAr
det
faktiskt an saga
prccis
samma

sak
pa
svenskl
Fdrmor Fdr att inte tala
om alh sangbxter som
iir
pe
engelska.
De skriver
kanske
pa
engelska
f& att de inte
vill att vi ska fdrsta
hur detga textema
iir
Tur att det fofifarande
finns nAgra l6tar
pi
svenska
se attjag
kan tralla
med i sangema.
Ddniel
.Det
Ar sa
fint n:ir du sjunger,
farmor. Men nu skajag
g:i
hem och

kolla min
e-mail och
\edan \ka
jag
chand lite.
Fdmor
Vad sa du?
OK,
okej!
OK;ir
ett ord som
brr funnits i svenskan sedan
mitten av
del
j
amenkansk
eogel,l'a.
En del forskare
anser att bokstavenabetyder
orl konel<t,
OK var ocksA
initialema
pe
Old
Kindefiook, snek-namnet
pe
en amerikansk
president,
Marth van Buren,
sorn kon fren Kinderhook.

Det var
ett ord som man
anv:inde under
hans
Fesidentvalskampanj
r s.k. OK clubs.
I das ?ir OK
det ord som flest mai
riskor fijrsdl oavsett
vilket spdk
de talar
\,Ianga
genger iir de udaindska
orden fftsvenskade
eller oversa$a.
\4 kan l.ex.
tala om att
mejla, s?itta
upp
postern
ned
tejp, uppgradera,
ge
fillell hemsida,
klona, miita
skinnskallT
eller niirdar
Heter det
mail, mejl eler e-post?
Hiir iir nagra webb-platser

som snabbt och
enkeli
ger
svar
pa ftAgor om spr:kriktighet:
Svenska sprrknamnden:
frigor
och svar.
Tidningamas
Telegambyrl
allm:inna skivregler
"svengelska',
ordfbmer'
stavnmgs
lista.
Svenska dataterngruppen:
ordlista,
skdvregler.
fdrkortningsordlista.
1900-ta1et.
Redan
1839 fanns
en skiimtsam
felstavning
II
LASTIPS:
tzs"hfra
-
o.?tdk,
Nii .lssptdk,

tren*prd* av Jan Svartvik
Minns
du ordet? 1
befolkningen
befinner
sig
fiilsdr
leser
tillffilen
ijvriga
h:ilften vardagliga
L Det Unns nigra
ord som farmor inte
fijrsdr.
Farmor har svirt
att fdrsd
2.
5. Hon ?ir i Sverige
just
nu.
Hon
Der iir
en tlp a! ord som
man aov;iDder
larje
daC.
Odet ba|lt ti hdr det
3. Ungef:ir 50 % av
alla frllner som man visar pe
ft :ir amerikanska.

av lilnema
;ir amerikanska.
4. Finska iir inte
sliik med de andra
nordiska sprelen.
Finska
liknar inte de
nordiska spr,eken.
spraket i dag.
i
Sverise
just
nu.
6. Vad
Jag
7. Anna kan inte engeiska.
Hon
inte vad en engelsman sager.
studerar du?
8. Alla som bor i landet
talar svenska.
9. Bamen har minga
nojligheter att h.ira engetska.
De har manga
Hela
att
trana sprakei.
t0. Hon sager vad
ordet herer
pa

eDgelska.
t2
Hon
ordettill engelska.
HORFORSTAELSE
1
\ad talar de om?
Ltssna
pti
defem samtaten!
lhti
rubrik! Obsl
Det
finns.fler
rubriker an samtal!
Du kan
valja mellan
fiiljande
Ett kort
telefbnsamtal
Skvaller
En anstiillningsnrtcrviu
Semesterplaner
Ett ovenht mdte
En
poliskontrol
Den nya b en
En inbjudan
till lest
Uttalsproblcm

Samral nummer
I
Samtal
nommer 2
Srmial
nunxner 5
B.
SterberaftL ett
eller
fleru
ar samtalen
muntliSt
eller sktiftLiSt
ned dina
egna
oftl
c.
Speld
upp scenema
pan
is tillsammans
mea en kurskamrat
ellet
en
god
viin,
om
du
har mdjlighet.
13

E
Varfijr
iir du se hdrriterad
jiimt?
sa Asa dll Daniel en sijndagsfijrmiddag, n;ir
han hade klagat dvcl att
"ingen"
hade k6pl mjijlk, ntt det f-anns tandkr:im dver hela
handfatet och atl
"nigon"
hade
spillt
kafte pa
morgontidningen.
De hade
just
atit frukost och
gick
fofifarande
omkring
i
sina
morgonrockar fastan
klockan niistan var elva.
AAA, sa Daniel,
jag
harju
se
mycket
att

giira!
Snart har vi en stof tenta, det
ligger en hdg r:ikningar
pe
mitt skrjvbo.d, min basta
penna
iir bofia, inga
pengar
har
jag
heller Varfitf
ar det se svert att vam effekdv? Allt ska man
gdra pe
helgen,
men
tiden bara rinner ivag
och inget bljr
gjort!
Se hzir, viiDnen min, sa ordentliga Asa och
pekade pi
tialningen. Hzir, strax
nedanf(ir kaffeflacken,
ster det om en man som har sloivit en bok om hur
man
biist
undviker
aft blj
irriterad
dver smisaker. Han memr att man ska tinka
pA

allt man
har, i st:illet fdr allt man inle har! Det ster att det
galer
att skaffa sig
pe6peLtiv pe
livet, och att det ?ir baftre att ta det lugnt och fokusera
pe
del som iir vikfigt an att
bli arg och fiustrerad. Han siiger ocksd att vi blir sftessade fdr att vi ?ir radda att inte
lyckas. Och a1t man vaie dag
ska tala om
fdr
nagon att man beundrar
honom eller
henne. Det
harjag inte hdrt dig siiga
Asa,
jag
beundrar dig, fiir du har al1tid ett bra svarl Du iil alltid se
prakrisk
och
lugn. Fast
jag
gillar
lite
stress
i alla fall. Ingenting
blir riktigt bra om
man inte har
lite

press pi
sig. Sa nu satterjag igeng med
"tentaliisningen".
Du kanske tar hand om
disken och sdndagslunchen, da? Det vorc verkligen sn:illtl
2. lngen
gor
ng
_lHjili
n:con
)
' l
altt'o.
'd;;-'
-'
i ausl
-,'
''
nSgonti
Boken som Asa hste orn hetet Hetsa inte upp dig ailnr srl djzls,' och :ir skiven av Richdrd
Carlson.
FUNDERA PA,DISKUTERA: vad gijr dis stressad? vad gijr du dn? Finns det nigot
posinvt
l4
Kvinnor och
rniin
E
Det var viil detjag troddel" sa Magnus.
Det var fikapaus
pejobbet

och
han satt
och titlade i dagens tidning n?ir
han seg r(briken: Krinnona bettdmmer
fortfarunde
i lrcmmen.
"Det
slit htlr att det :ir kvinnan som
talar mesl, dubbelt sd
mycket som
mannenl
Hon
ger
order,
fattar viktiga beslut och s?itter
andm i arbete, tre
ginger
se
ofta som
m:ir. Precis vadjag trodde:
frun
siiger
dll sin man att
ga
ut
med soporna."
''Annars
blir ingenting
&iort,
fitrster du val", sa Kristina, hans arbetskamrat.

"Miin
rar se siilLm egna
initiativ. Men nu ska man nog inte dra
i6r snabba slutsatser
Visscrligen
bestiimmer
kvinnan kanske dver mat och stadning,
men det behdver
inte betyda att hon faktiskt
har makt dver sitt liv! Sag du
fijrresten i tidningen
hiiromdagen
alt 72
%
av kvinnorna iuNtg att de ensamma
alsvarade fdr
stedningel
medan 4170 av mamen anseg att det
var de som hade a.nsvaret?"
GiftermSl och skilsmassa
\,arje
ir
gifter
sig ca 30 000
par.
De Ilesta
gifto
sig till
pingst eller midsommar
Det iir en

gammal
tradition.
Det har visat sig att vart
tredie iikienskap tyv:irr
slutar
i skikmassa
jdag.
At1
skilja
sig kan kan vara sveft om
rnan hai bam, inte
minst
:konomiskt. Numeru iir
gcmensam
virdnad om
bamen vadigast.
Det inneb:ir olta
r$ barnet bor en
vecka hos mamma och en hos
pappa, vilket i sin tul
gdr .ttt bamet
rlaslc ha allt
pe
fie stiillen:
rum, klader,leksaker m.m.
-ndel skikmassor fdr
par
som
gifte
sig 1955, 1965. 1975, 1985 och 1988

30
-20
l/4 av alla svenska
barn u.der 17
ar bor med
bida si.a fordldra.
55 000
sv€nska barn
per
ir
har
fdrald.arsom
skiljersis.
13% bo.
med skilda f6ra drar
som har
qemens.m
v6rdnad.
13% bor med en en5am
f6ralder
810 12 14
Ll||a statistilren I Anvand
{
)rd
lon enligt, antlel,
jdml1rt
ned,
nka/ninska,
d.
flestollet

nesta.
IISKUTERA| Vad tror
du iir orsd<en till att sa minga
skiljer sig? Klrn man
tala on1 riittvlsa
-
)
I ,r'fry
l5
E
BrolNopsbes\i
dir
En
kviill sitter D:niel och
Asa och
pratat
Du Daniel, s:iger
Asa, nu har vi
bott
ihop i ett ar. Tycker
du inte att det ar
tid att
vi
gilter
oss?
-
Ar det inte mannen som
ska fria? undrar
Daniel och ler-
Men det iir val klan

attjag vill
gifta
mig
med dig. Jag ahkarju
dig. Jag skulle
vilja ha ett
riktigt britilop som
Karl och Johanna
hade.
Du med Eng
vit kl:hning ochjag
med frack
De kommer
du att likna en
pingvin,
skattarAsa.
Jag vill ha
ling kl:inning'
men
inte
en sadan med en
mnssa spetsar och
tyll som Johanna
hade. Jag skulle
kanna mjg
som en marang
i en sidan kl:inning.
Det far bli nagot
enldare fdr
min del.

En
pingvin som
ger
uppfdr
kyrkgingen med en
mar?ing Men
du, skulle
vi inte
kunna
gifla
oss utomhus?
Jo, det
gitr
vi,
siiger Asa. Vi
gifter oss
pe
en;ing med
en massa vilda
blommor
A, se rcmantiskt.
Men tiink om det
regnar.
Det iir
siiLrare alt
gifta
sig
i kyrkan, sager
Daniel, men festen
kan vi ha

i
tradgerden hernma
hos manma och
pappa. Vi
kan
hyra sedana dar
stora
partytiilt, sd
giir
det inget om det
regnar. Vilka ska
vi bjuda?
Tvd
veckor senare
-
Asa, siiger Daniel despemt,
hur
jag
en rill(nar sa blr det
178
Sester
pe
festen
Du
kan inte bjuda
alla dbetskarffatef
och
garrla
viinjnnor
Vi har inte

redl
y;n
laJnm"
.1r
bruclJ'JdnninPen
u. h drn mdmm" edr
bruobulelren.
\iiger 4'a
lite surt.
D:ir spanr vi in flera
tusen kronor. Sajag
tycker att
jag
kan b.luda
vemlag
vill. Men du
behdver vAl inte bjuda
allakompisar
frin Gatteborg,
de dif tjejema
som
du.e!lalc
med lrl e\(
npel. Komp.irr

,r. ir.
Du :ir v?il
inte fofilarande svaftsjuk
pA
dem, utropar

Daniel.
-Asch,
s:igerAsa.
nu ska vi inte
gr?ila
om det. Kan vi
inte sIryka alla
avhgsna
sliiktingar, arbeiskan
ater och k_urskanrater'l
Vi bjuder
baIra vem
familjer och
allra
bash viinner
Di blir det ungeldr
75
personer
och
dei air v:il lagom
Om vi dessulom
lagar det
mesta av maten siiilva
och inte
har
starkspdt
utan bara
vin tjll
maten, sd
bchdver del

inle bli se dyrt.
eller hur? A,
vadjag liingtarl Det
ska bli sa spannande.
UPPSAIS: Hur
trcr du art fesren blev?
Skiv en uppsats
och berata
vad dc
gjorde
16
E
Familjeliv
I en
mdersiikning bad DlaD ett antal
personer
beratta om sin
familjesituation.
Sd
hb betittat Hdkln, 37:
Jag och min forra fru skildes
fttr tle ar sedan. Vi
har
gemensam
vardnad
om v.Ara fta
pojkar,
9 och I 1 nr
eamla.u
bor bada kvar i samma

stad, sa
pojkama bor tvd veckor
hos mig och tva veckor
hos henne. Det iir en
prattisk lttsning och tungerar
ratt bra,
aven om
det hiinder att liixboken
eller triir ngskliderna ligger
pe
fel sr:ille.
For ett och eft halv.
;r sedan flyttade
jag
ihop med Anra. Vi ska
fattisk
gifta
oss
till
sommaren,
samtidigt son
vir lilla dotrer ska ditpas.
Anna har ett bam
fran sitt
tidigare
?iktenskap, Malin, som iir
fem 6r. Malin bor hos oss
i veckorna och
varannan
helg.

Storre
delen av somnarcn,
varannan
jul
och vanannat
veckoslut Ar det
besiiimt
afl hon
.ka
oo ho.
.in paptd. Henne.
pappa
ocb han\
nya sambo
\:int/r bdm. sa
snan
har
Malin tvi halvsyskon.
Det iir klart att det
kan vara besviirligt, siirskilt
pa
fiidelsedagar och
an&a speciella
dagar, men ockse ildigt omviixlande
att ibland
vara se manga vid
matbordet, medan
buset :ir
tyst och tomt andra
gelger.

Jag viixte upp i en typisk
kiimfamilj. Det var manrna,
pappa
och m;na
tvn
yngre
systsar. Vi bodde
i ett
ganska
stort
radhus, sA vi bam hade
var sitt rum. De
flesta
familiema
i vafi bostadsomrade
sig ungef:ir li}adana ut
-
mamna,
pappa,
bam.
Men i min
klass hade
jag
ju
flera kornpisar
vars fiiiildrar Yar
skilda
Jas har haft en trygg
och bla uppv:i(t.
Mamrna

jobbade
deltid
niir
jas
och
mina
syskon var sme, se
hon var ofra henma
pe
eftemiddagarna n?n
jag
kon hem
tuin
skolan. Om
jas
nagon
gang
far bam,
villjag nog an de ska vaxa
upp i en trygg
familj
sonjag. Men
jae
tiinker inte skaffa bam
an
pe
linge. Fijrst skajag
bli klar rned
min
urbildning, och se fiistes riiffa

nagon som
jag
vill
ha bam tillsarnnans
med. Jag
vil
g:ima
att vi delar
ansvaret hemma.
Det hor man
ju
att allt
fler ki11ar tar
pappaled€r.
Em n, 17:
Mina fairiil&ar skildes
liirjag var sex er. Min
pappa flyttade, men
jag
och mio
manma
bodde kvar
j
liigenheten. Jag tillbringade
aldrig si mycket dd
med min
pappa, det
blev mest
pe loven och stora helger;
varannanjul och

pask. Han
gifle
om
sig efter
ett
par
er och
jag
fick tvi halvsyskon, son
jag
har bra kontakt
med, iiven on
vi inte
Pappa
gav
rnig altid Dlenga
presenter. Kanske hade
han trots allt di]igt
samvete
fiir
att ha'
hade laimnat oss och skaffat
ny familj. Och mamma
hade nog
rhtt ont om
pengar
en tid. Det var vai
iite ensamt fdr henne,
men hon och
jag

har
alltid kunnat
prata om
aIL Vi
hade det ofta mysigt ihop
och
jag
fick folja med
henne
pa
allt
mojligt
Jag minns
rnin uppvijxt som hannonisk
och
jag
tor inte
att barll behdver
ta skada
av
att fitr;ildrama
har \uxit frin varandra.
I ISKLTTERA: M6ste man
gifta sig? Ska man
ha borgerlig ellerkyrklig
vigsel? Skulle
du
rja ha ett stort
brollop?
11

Minns
du ordet?
2
beundrar
mesta
ji[nt
avhgsen
hiiromdagen
liknar
lagom
siirskilt
fordarande
1. Daniel
konmer fiirsent
iill foreliisningen
varje dag.
Han konmer
2.
3.
5.
'7.
Asa
har annu inte klatt
pa
sig.
Hon har
Daniel
iycker ati Asa rr
fantastisk.
Han

-
henne.
p}Jam6
och
morgoruock
fa(t klockd
iir el!a.
4. lag
d led.en. meDjug
tan inre komma
Pe
fesren.
kan
j
ag inte
komma
pa
festen.
Asa ser
ut som sin mamma.
Hon
Daniel har liist
n
Han
hrr la$ det
astan allt till tentan.
8.
Det lir inte specietll
ovaDligt att
sklja sig i dag-

Ake
och
jag
:ir
inte niira slaikt.
Det iir inte
sliikting till
mig
ovrnligt
ait skilja
sig i dag.
9.
Preserten
vu inte for dyr och
inte fttr billig-
10.
Brevei korn
fdr nigra dagar
sedan.
l8
Det kom
Class
\ljrkera
om
pAstAendend
nedan At
ratt
(R,
eller
fel

(F)l
HORFORSTAELSE
2
Glass
har tunnits liinge.
Kejsar Neros slavar sprang ner med
ir tjll Rom trin
\penninerna vale dag.
Man anv:inde is under antiken bade
lill alt kyla drycker
med
(Eh
sorn
medicin.
vd,,, Polo rof med srg
gla-en
lill
Kinu un,lcr sina
\,lan anvande
salpeler fdr att frysa
glassen.
Italien har dominerat
glasslillverkningen
i Europa.
Norrmiinnen exporterade is
pe 1
700
talet.
Pa 1700
talet tyckte minga att det vdr dAlig!

all a
glass
PresidentJmes
Madison intoducerade
glassen
i USA.
I Sverige aiter man
inte giima
glass pa
vintern.
19
E
VikinSama
?ir kinda
fdr sina smala,
snabba skepp och
sina l5nga resor
pi
floder och
aiver tjppna hav. Ma[ga
Ar
imponerade dver
att de kunde rcsa flera
!eclurd\erhavet
o.h hi[.r hem igen-
utan vera dagars
navigationsi
nstrument.
De :ir kanske
mest k?inda

som barbar-
i.ka Lrigare
o.h
p
aref.om
Llddade orh
br:inde stader
och byar. Men
de silde
och bytte ockse nordiska produkter,
som
piilsar
och
barnsten mot saker som de ville
ha. Bland
annatpi Gotland
har arkeologer
hittat ambiska rnynt
och smycken som
I bii4an av
900-talet rcste vikingar fien
Danmark, Norge
och sydv:isfa Sverige
vasterut
mot norra Frunkrike.
De seglade pA
floden Seine
och hotade
paris.
Den

fianske
kulgen
gav
dem
da e latdomrede
fdr att fa fred. Det
kallas sedan dess
3. Vikingaf
nd
-
Nordens
sjokrisare
'I
VIKINGARNAS FARDER
/
-_r
20
ir
Normandie.
De ockuperade
aven
delar
av dagens
England
under
100
er'
I det
:nselska
spreket

finns annu
nordiska
ord
ftan denna
tid
som skin
(skinn)'
egg
(agg)
\:h
call
(kalla).
Medga vikingar
bosatte
sig i England'
t
ex' i staden
Jorvik
dagens
lork.
dar
det finns
ett stofi
vikingamuseum
i dag
En
islindsk
viking,
LeifEriksson'
resre

pe
1000-talel
med
sina
m'in fran
Grdnland
'i11
nora
Amerika,
som
Yikingama
bl
a kallade
Vinlnnd
Arkeologer
har
fundt
-
remel som
visar
att de faktiskt
kom
dit
De dstnordiska
vikingama
reste
iisterut och
via flodema
i dagens
Ryssland

kom
:. anda
till Bagdad
i
Irak och
Istanbul
(MiklagArd) i Turkiet
lbland
stannade
.:kingama
utoDlands
i llera
er och
minga
bosatte
sig utomlands
fdr
gott
N:lgra
tog
. \. "n.tiillning
i den by\dndnsle
keisalens
arme'
De
vikingar
som
reste 6sterut
kom
bl.a.

fr6n RoslaBen'
en
del
av Sveriges
i.fiust,
och
de kallades
ros
eller
rlrs. En
av dessa
vikingar
fran
Roslagen
er
ljnd under
namnet
Rurik
Han
seglade
i mitten
av 800{alet
till vastra
Ryssland'
:,.m
vikingama
kallade
Girdarike.
Enligt
den bertimda

Nestorshiinikan'
en
skift
-:an
medehiden
som
handlar
om
Rysslands
iildsta
historia,
grundade han
staden
\orgorod
(Holmgerd).
Forskare
menar
att namnet
Ryssland
(Rossija)
kommet
frin
rus
d'v s
rusemas
.nd-
PA finska
heter Sverige
Ruotsi
och

pe esmiska
Rootsr
'
Han fiill
i Holmgerd
skeppshijvdj
ngen
med sina
sjdkrigare
kn
pA nhien i Sid.rnanto
,\STIPS:
Rdde
o/,l
av Flans
G Bengtsson
]ISTIPS:
Gotlands
fomsal,
Libsmuseetpa
Gotland'
visbv
Vikingabyn
i Tofta, sijder
om
Visbv
Birkamuseet
Pe
Bjitrkd
i Malaren

21
E
Kf istina
-
drottningen
som
gjorde
skandal
Krisrina fddde.pl
Stockiolrn\.loI Ar l02o.
Hennes far, kung
custav II Adolf, dog n?n
Kdstina bara var
sex dr. Den unga Kristina
fick
samma uppfosftan som en manlig
tron-
fiiljare vrd
Jen
h:ir
iiden. Hon hade l:i

liir
a|l
liim och studerade
bl.a. teologi och filosofi
f6r de basta [irare som fanns. Hon ]iirde
sig
tala latin, ftanska, tyska och holliindska
flytande, och hon fick

iivel kfa sig rida och
Jaga
N:ir hon
fyllde 18 tu blev hon drotming
av Sverige och rcgent
itver en stormakt,
Hon var inspirerad av
det
franska
L-unga
huset och
ordnade
jake!
stom fester och
middagar. Kristina
tyckte ocksa mycket om att
samtala med liirda och bjdd in en rad
beriimda konstn:irer
och vetenskapsm?in, bl.a. den franske filosofen Descarles.
Fijr att siika tonfijl.jden ville regeringen
att drottning Kristina skulle
gifta
sig,
helst med kusinen
greve
Karl Gustav, men hon vAgrade. Hon
blev
mer
och
mer

intresserad av konst,
frlosofi och religion, men hon
tyckte att den kulturella miljdn
i Sverige inte var tilhacHigt
stimulerande och bestiimde sig fdr att lamna landet.
Den
6
juni
1654 abdikerade hon och resIe
genast
utomlands.
Hon dvergick till katolicismen
1655 och i december
samma fu
kom hon
till
Rom.
Att Sveriges
protestanfiska
drottning blev katolik var
en skandal i
hela Europa.
Vatikanen anvande det i sin
propaganda
iijr katolicismen, och
peven
behandlade
heme som en mycket viktig
person.
Krisfinas hem i Rom blev ett kulturellt och

politiskt
centrum dit en rad
politiket
konstn:irer
och fiifattare kom. Kristina var
ocksA siAlv idrfattare
och skev bl.a. en bok om sitt liv.
Hon
bodde i Rom till sin diid 1689. Hennes
erav finns i Pete$kvrkan.
Svara
pe
tr,egoma:
l. Vilka sprit talade Kristina?
2. Vad
tyckte Kristina om?
DISKUTERA:
Varftu iir vi sa inbesserade av kandisafnas
och de kungligas Livl
Varfor
s?iljer
s.k. skandalreportaee i tidningar
sA ba? ce exempel
pe
eu seddt reporrage.
22
3. Vem ville man aft hon skulle
gifta
sig med?
4. Vad

giorde
hon aret efter abdikaiionen?
B:
Jag
tror
att
vi kanner
varandra
Hej
! KiiDner du
inte igen
mig? Jag
tror att
vi har
taffats tidiSare'
Nej,
det trorjag
inte. Men
du klinner
kanske
min syster,
Elin'
folk
tycker
olta
att vi ?a
ganska lika.
Elin
ja,
det tror

jag
att hon
hette.
Vi tirde
kiinna varandm
pA
en rcsa
till
Rom
fiina eret.
Rom,
det fu en
stad som
jag
inte
kiinner
till, men
jag
tror
aft det
iir vackefi
d:ir. Det tycker
i alla
fall min
systet Jag
tycker
att det
skulle
vam loligt
att

aka
dit.
Jag
tinker 8ka
dit igen
med en
kompis
i sommar.
Vi har
kiint varandra
Linge
och tycker
om samma
saker
Och
jag
tror attjag
kommer
att
kiinna
igen
mig Vi
tiinker
tifta
pa
PeErskyrkan.
Den
tycker
jag
mycket

om.
Den
kiinnerjag
inte alls
till.
Men nu
mAste
jag
96
Jag
ska stiga
upp
tidigt
i
morgon
och
jag
k:inner
mi8 lite
triitq sejag
6nker
8e
hem
och
lagga
mlg'
Hejde.
Det var trevligt
att
l?ira k?inna

dig. Jag
tror
aldrig an
jag
ska
ta
fel
pa
dig
och
din syster
mer,
fiir Du
k?inner
jag
igen dig
Det
gijr
inget.
Jag tycker
alltid
att det
iir intrcssant
att
lita kiinna
nya
miinniskor'
Jas
tlor att
ni kommer

att
fe en trevlig
resal
B:
B:
L?PGIFT:
1. Las
dialogen
i
par
tilts
ni nastan
kan den
utantill
Blt roller
2. Skriv
er egen
dialog efter
samma
modell
ANend
ve$en:
k'nna'
ktiuu
till'
kdnna ilen,
kain/a
sig, kiiwta
iSen sig'
Idra

kiinna, finkq
tvcka,
tro'
kjnut igen
siq
rdrkz
+ itrfinitiv
va.abek
nftan
med
se och
veta vem
det:ir
tr?iffa
och bit4a
kinna
ha en
isitt
(brtdeligt)
eina
inre
veta rikigl
siikert
23
Jean Baptiste
Bernadotte
-
fransmannen
som
blev svensk

kunq
E
Det svenska
kungaluset
iir det
yngsta
i
Euopa
och det
konmer fien
en borgerlig fransk
famit.
Genom en leng
rad hiindelser,
som leter som
en
saga,
blev advokatsonen
Jea.n Baptiste
Bema-
dotte, fian
den iilla staden
Pau i siidn FraDk
rike, kung i
Sverige och Norge.
Ar 1810 dog
den svenske
honprinsen Karl
August
plajtsligt,

och eftersom
kung Karl
XIII
var bamliis maste
man vata
en ny honfiiljare.
Sverige hadejust fttrlorar
Finland
till Ryssland
i ett krig,
och man siikte
dadijr efter en
stark
ledare som kunde
ta tillbaka
Finland.
En
ung litmant,
C.O. Mtimer,
som var
pa
en
diplomatisk
rcsa i Franloike,
besramde
sig fitr
aft
pe
egen
hand ta kontakt

med en av Napoleons
officerare,
Jean Baptiste Bema-
dotte, som efter franska
revolutionen
1789 hade gjofl
en
snabb milit:t kari?ir.
Efter langa
fdrhandlingar
i Sverige och
Franlrike erbjdd
man Bemadotte
aft bli
krcnprins
i Svedge och
han accepterade.
Man valde honom
till l(Ionprins 1810
elter
det att han hade
dvergatf till
protestantismen.
Han
blev kung er l8l8
under namnet
Karf
XIV Johar. Hans
valsprbk var
Folkets l{drlek

min belnning.
Karl
Johan hade inga
tankar
pA
a eterla
Finland utan
han ville i stiitlet fijrena
Sverige
och Norge i en
union. Efter ett kon
krig mot Norge
tvingade han norrm;in-
nen att acceptera
unionen. Kriget
mot Norge I
8 14 blev S veriges
sista och svensk-
ama har sedan
dess kunnat leva
i fted,
Karl
XIV Johan
och hans drcttning
Desideria fick
en son, som blev kung
ar 1844
under namnet
Oskar I.
Sveriges nuvarande

kung, Carl XVI
Gustaf, :ir den s.junde
generationen
av huset
Bemadotte
pA
Sveriges tmn.
Hans valsprek zir Iijl,$e,,lge
j
riden. Aven
Danmarks
drottning Margrethe
och Norges kung
Harald :ir ;ittlingar
till Karl Xry
Johan.
DISKUTERA:
Vad
skule du
gttra
om du vore kung/drottning
fdr en dag?
Vad skutle du
ha fiir valsFil?
UPPGIFT: Sijk information
om kronprinsessan
victoria pa
Intemei och i v@koridningar.
Skriv tio meningar.
Bii4a ned

"Visste
du atr _ "
u
xrrEar, drottningar
gamla
och kandisar
t
IL k
nu l5st om etr kung och om
en drottning. Vilka likheter och
vilka skillnader
fitrns det?
ffiiextema-
Du kar lil exempel
j:imfiia
det hiir:
.
+PlErt
.Etieion
.
dionaliiet
.lifteImat
-
i€eqingstid
.
idutrdrdde
.
fbratdrar
.
Tf6k

Dr kan bitrja sA hiir till exempel:
Kdrtina men Bemadolte

Ba& Kristina och
Bemadotte
rH(en
lftistina eUer
Bemadotte
s-
fank
dig att du tr:iffar din mormorsmodar
o€h din molmorsmolmor.
F6rklara
fair deln vad
de
htu srtema:ir
och \ad man anvAnd€r
dem ti[:
bil
cd-spelare
€ brev
flygplan
r-ddio
teleibn
lv?ittmaskin
kyhkepifrys
c.
Avsluta meniryama munttigt.
Arbeta
g:ima

i
par-
1.
2.
3.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Jag
vill
g:ima
b[ kandis d?fftir
att

Eftelsom
-
viljag aldrig bli
k?indis.
Jag
tiinter bli kindis
genom
atl

Om
jag
inte spelade se
falstl


Jag sjunger battre
nu ;in

Ju mer
jag
o\ff desto

A]la kan
liisa om mig i tidningen
niir
lag tibler inre be om
di n aulograf ftjrren
Du ska fe inaervjua mig tsots
att

Jag
gilar
dig iiven
om
25
Fn
E
Daniels farfan
farfars far
Jdns Persson
fdddes i OsIer-
gattland
1842. Det
var samma

6r som man
stanade
lexarig obligatorisk
folkskola
i Sverige. I
biirjan var
\let fdrstds
ont om liira.e,
men niir
Jdns var sju Ar fick
han chansen
att
gA
i skolan
och l:ira sig riikna,
skriva
och lasa. Han laste
mest i Bibeln,
som var den
enda bok
iom
fanns i hemmet.
Jdns hade en kusin
i Smeland, Arvid,
som inte hnde
sarnma tur. Hans fdreldrar
hade sv6rt att fdrsdrja
sina tretton
bam. De behiivdes hemma
fijr atf hjiilpa till meal

arbetet pe
ekama. Dessutom
var det svafi
att
ge
de fti milen
titl skolan nii. man
bara hade
ett
par
vama skor
till alla syskonen. Barnen
mAste helt enkelt
turas om
an anv:inda dem.
Jdns bodde kvar pe
hndet i hela
sift
ljv
och besdkte al&ig
ens en stad. Ktappt
10 lt av
befolkningen bodde i
stAderna
pe
den hiir tiden.
Men Ar\'id, diircmot,
hade lyckats spara
ihop till en Amerikabiljeft genom
att arbeta

hAfi hos
en bonde. N;ir han
blev
I9
Ar
packade
han sin vaska
och
gav
sig ivag.
Familjen ick ett
brev med ett fotogmfi
efler itta
manade! men diirefter hijrde man
tyviir alddg mer
av honom. Det hade varit
ett
par
svara er i Sverige med
deliga sk6r-
dar, sa det var merga
som
var
tattiga och
hungriga. De
svalt, och d:irfiir sijkte de
lyckan
pi
andra sidan havet. Folk
gav

sig
ockse ivag av
politiska
och religidsa or-
Daniels fadar
Oscar fitddes 1916, mitt under fijrsta
viirldskriget.
\u hade emigrationen
minskat. samtidigt som industrin
utvecldades. MerI ?indi
bodde nestan var
femte svensk i Amerika
i bri{an av irhundradet.
Oscar var ett av
.ju
syskon. Familjen bodde trangt.
deras hgenhet var
bara 35 kvm stor. Ba ren fick
Jela siing och
oflast sov de i kijket der
det var vamt, tre av dem
sov
i kiikssollan.
Fa\tiin de
gjorde
sitt b:ista fijr att halla ren!
hAnde det ofta att
de blev bitna av ltjss
eller att en ritta sprang
ijver

golvet.
Toalett fanns
utomlus, flera stycken se kalade
t6
slSkthistoria
uledass
i rad fdr alla familjer
i huset. Visserligen
va. det
kallt och smutsigt'
men det
tanns ocksi en stor
gemenskap
dA
alh levde niira
varandm.
O*.us
lamilj
\
af
-rdlar
e.
vilkel
bel),ide
all de
jobhrde
som
lanlarbeldrc
PA
ell

lods eller
en stor
gerd,
och
llck betalt
i matvaror som
mj61k, vete och
potatis.
De fick bostad men
mycket lite
pengar,
se de
var helt beroende
av arbetsgivarcn,
!'onden.
Fadem arbetade
drygt 12
timmar vade dag
pe
bondens
6l.rar och
skbtte
hans djur. Modem
mjdlkade
koma tre
86nger
varje dag. Bamen
maste
ocksa hjalpa
.i11,

se fort de var tillr?ickli8t
stora.
Statare
arbetade med
etterskontrakt
och kunde bara
llytta under
en vecka
pi
aret,
i okober.
I936 bes*imde lksdagen
aft statitre
bara skulle
,rbea 8 timmar
om
dagen
.ex dagar
i veckan,
precis som industnarbetarna
Oscars
mor, Hulda,
rijstade fdr
fiirsta
gengen
i
sitt
h\' fu 1921
ntu man infdrde
allmiin l(jstratl

Hans syster
Hanna hade flyttat
till staden och
arbetade i textilindu_
ttrin.
1938 fick
hon sin fd$ta semester
som varade
i tva
leckor.
De 6ke hon
pA
cykelsemester
med sm man.
Oscar
sjiilv drtimde
om aft studela,
men det
var inte
.r
ldn
fdf en falig
pojke h:jn landel.
Hrn scrl
varje
ledig stund
pir
det lilla biblioteket
i byn
och liisl€ allt

han
hittade.
DISKLTTERA:
Jdns, Oscar
och Daniel
viixie upp uDder
helr olika
forhAlanden
Vad tror
du
rn de skulle
saga dll varnndra
i dag orn
de kunde ratras?
RESTTPS: Statarmuseet
pn Torup i Skine
ilf
27
Vilhelm
MObefg
-
historieskrivaren
E
Fijrfattaren
Vilhelm
Moberg har man
ofta be-
skrivit
som en stor, h6gljudd
man som alltid

var
arg
dver oratwisoma i
samh:illet. Men
enligt
dotten Eva var han
vanligtvis
en lugn, efte ?ink-
sam man
som arbetade
regelbundet vid
skiv-
bordet
och lade ner ett enormt
forskningsarbete
pa
sina historiska
bdcker.
Vilhelm Moberg
fiiddes 1898
och vaxre upp
i ett faltigt
soldattoe i SmAland,
dzir han tidigt
meste v?inja sig
vid hert kroppsarbete.
Sin fijrsa
framgeng
fick han med
rom nen Raskens,

1927
,
som
just
beskriver
det h6rda livet
fitr en soldat
och lantbrukare
i Smeland.
Under
sin uppvAxt lzingtade
han efrer att
studen och fick
bl.a. mdjligher atr
ge pA
en folkhiigskola.
Han skev repofiage
till tidningar
och
gav
ut beratrclset
och teater,
pjAser
Sedan
han hade flyttat
till Stockholm
arbetade Moberg even
somjournalist
och med att hjalpa
m:inniskor som han

ansag blivit
orAftvist behatdlade. Han vacke
debatt med
sina arfiklar och
talade ofta i mdio.
Under anaha v:irldskriget
skev han en
historisk roman,
Ri.d ; 'la,tl
som
pe
sifl eget
satt
protesterade
mot
nazismen.
Men det verk som
Moberg nog blivit mest
kiind fijr ?t
de
ryra
biickema om de
svenska
emigmnter som reste
frin Smiland
till Amedka
pi
1800-taleti
Iltyatulrama,
Invandrarna,

Nybyggarrn
och Sista brevet till
Syerlge 1949 59. Romanerna
om
den smelandske
bonden Karl
Oskar och hans hustru
Kristina
gjorde
Moberg
till en
av de mest lasta
och mest iiversatta
svenska lg0O-talsfitrfattana.
Man lilmade
bockema
pe
1970-talet
och de blev fitrlagan
rill en musikal
av Bjitm Ulvaeus och
Benny Anderssonpe
1990-talet.
Fram till sin
ddd, 1973, arberade han pa
ett stofi
yerk,
Min s,)enska
histor;.a,
som han alalrig hann

avsluta.
Vilhelm
Mobery beskriver
folkers hisroria
och individens kamp fiir
frihet, tittyisa
och lycka.
Svara
pe
ftagomal
1
. N:ir levde Vilhelm
Moberg?
2- Var viixte
han upp?
3. Vilken
av hans btjcker var
en
proiest
mot nazismen
l
4. Vilka
bocker blev han
mest kaind for?
5. Vad handlar de
om?
28
:.
her siiger Vilhetm
Moberg sjalv om

sitt fdrfattarskap:
''I
scxtio
ff har
jag
last
svensk historia.
Niir min tisning
utvidgades.
upptackte
Jag
aLr
der s\'€nska historjen
huvuds,rkligen
hindlade om dcn
mindre
grupp av m:inniskor
,onl faitat beslutcn
fijr sjaiva folk.l
och den sloraniingden
av landets
invdna.e
hade inte fAtt
dlllriide till den. / /
Jag saknade de sorn
besAft akrama,
de som
liilll skogarna.
rijjt lagama, byggt
slotten. kungsgirdma,

fastning
na, borgama'
sliidcm.r,
stugorna/ / Ochjag
besldt
att beratta om de
niinniskor i det
forgangnr.
iom historieD
hade
glomt.
Jag
bitiade med Rid
i zdrtl 19,11 och
lbrrsatie ar 1949
;r,ed Ut',andtund
B|JJ.e
1600-lalsbijndcma,
som k;inrpat
liir sin hotade
frihet, och ane.ikremigrantema'
som
rlingades
sdka sig n-\'a hem
ien annan riirldsdel,
var i ston
sett bortglomda
av
hrliorikema.
/ /Jag eterger obiekdva

histo.iska
fakta. men tolkningen
av
dem it min
egen subjektiva.
/ /Jag forsiiker
nltma historien
till de levande
miinnisloma
och de
lelande
rnanniskorna rill
historien.'
t
: I
fiitttlet
till
Mitx stienska historia
beftfrad
fh
folket
d? I I

riftdrna utsiig 1998
romanserien
om ttn-andtartta
tilL drhundrdd?ts
st)enska
-SKUTERA:
Vad brul<ar

hisloriebiicker
handla oml Ar
Runk. Itistina,
och Bemldotte
riilqa alt
kanna till om du
Jinnfdr
med Jijns,
ANid och
HanD{? Maste
m.tn kanna till
sin
rrrrial
Liiscr du historiska
biicker?
PPSATS:
Bcriitra om en
gmrn l
person i dm slaktl
29
Minns
du ordet?
3
eDlgt enormt
utomlands
hamgang
samtidigt
knappt
kAnd
fylde

1. Boken var rnycket,
mycket intressanl-
Boken var
2. Hon fttrstod
niistan ingenting.
Hon fiirstod
'7_
5.
Rotrnnen blev en
stor succ6.
Den blev eD sior
nagot.
L Slrlama Uarade
sig
Inre uran
\in
arbersgr!are.
De wr
helt
4. Kristina tyckte
att Sverige var ett okuldvenr
land.
Kristina
var Sverige et1 okultiverat
land.
Hon skattade och
grat pa
samma
ging.
Hon wr

bfie
glad
och ledsen
Kristina blev drottning pa
sin lS-;rsdag.
8. Kenneth har
aldrig vdrit i negot annat land
?in Sverige.
Menar du att han
aldrig har varit
9. Krjstina lade
manga sbra mid,lrgu.
Hon hade
Hon blev drottning niir hon
l8
er.
10. LeifEriksson
ar en vill(ins som m6nga knnner
till.
30
Leif Edksson iir en
viking.